Dikt av Camilla Åhlfors
Vissa ångrar inget medan andra ångrar allt,
i mitt inre stormar det och blåser kallt.
Där råder nordanvindar och vågor väller fram
av minnen som i åratal har dolts p.g.a. skam.
För i min inre värd, där är jag en soldat
med tungan som mitt svärd och rädslan som min mat.
I mitt inre varvas jordskreden med krig...
där många har fått offras på min vandringsstig.
Men om man aldrig erkänner sitt mörkers makt,
som en del av sig, då blir man ej intakt.
Syftet med vår födelse är väl att växa...?
Så att älska sitt mörker är en levnadsläxa.
Det finns kurser för alla med olika test
som visar vårt behov av att lära oss mest.
Då själens önskan är att vara i balans,
får vi här på jorden, alltid mera än en chans.
En chans att ändra riktning, färdsätt eller mål,
för att ta examen och kunna fylla våra hål.
Nej, vissa ångrar inget medan andra ångrar allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar